”IDA – Inkludering – Delaktighet – Aktivitet, Målsättningen är att höja attraktiviteten på ett urval av förskolor och skolor i staden, höja studieresultaten, stödja familjer i sitt föräldraskap och öka antalet medarbetare med annan etnisk, språklig och kulturell bakgrund i dessa verksamheter.” Så står det på Västerås Stads hemsida om projektet som jag idag ska föreläsa hos och för. Det är en märklig sak – det där med inspiration. Idag är det min tur att sprida energi och en annan dag är det jag som måste ta in – som t.ex. den 3 maj – när jag får chans att lyssna på Pär Johansson, från Glada Hudikteatern.
Alla förståsigpåare hävdar med en dåres envishet att det är den egna inre motivationen om är den mest kraftfulla motorn, men framförallt den viktigaste. Hur kommer det sig då att bra föreläsare är så populära, eftertraktade och framförallt uppskattade, som bl.a. Pär Johansson. Själv får jag påfyllning från alla möjliga håll, både av andra föreläsningar men också av allt flöde jag nu mer kan ta till mig via Sociala Medier. Igår hittade jag en fantastisk app till min I-pad. En app som gör det tusen gånger trevligare att läsa både Facebook- och Twitterflöden. Titta här!
Att hålla mig uppdaterad och aktuell är ett sätt att också känna att jag kan ge och inspirera andra. Det kan vara ett heltidsjobb i sig. Men det finns hjälp här också, jag har mycket att lära, men en som är duktig är Johan Ronnestam, läs hur han gör här. Med rätt verktyg så kan det faktiskt vara riktigt inspirerande.
Men som sagt, idag ska jag inspirera IDA-inspiratörer hur de kan fylla sina åhörare med lust, motivation och energi. Det blir både utmanande och kul – för de är ju redan inspirerande. Jag återkommer med en rapport.
PS – fotot av Pär Johansson har tagits av Johanna Syrén – DS
Jag blir lite avundsjuk när jag hör om alla coola ”appar” till Ipad, jag vill ha samma funktioner på min vanliga bärbara dator – eftersom det är den som jag använder hela dagarna…!
Det är redan lite småjobbigt med flera ”mackapärer”, jag har ju en telefon med ”appar” som jag använder som genväg till facebook, hitta.se m.m. (även om jag ständigt retar mig på att funktionalitet och översikt saknas – så att jag ibland väntar tills jag kan sätta mig vid datorn istället), och en ”pytte-dator” som jag använder när jag bara ska föra egna anteckningar på politiska möten osv (är det däremot jag som är sekreterare tar jag den ”stora” bärbara för att det är skönare tangentbords osv).
Skulle jag skaffa en Ipad (eller motsv) OCKSÅ, skulle det definitivt kännas som en mackapär för mycket…
Hur gör folk? De som använder Ipad, använder de inte en bärbar dator längre? Jag kan ju tänka mig att för ”vanligt folk” skulle den lätt kunna ersätta den bärbara (utom för mig, eftersom min bärbara dator är ett arbetsredskap när jag programmerar, som en Ipad eller liknande aldrig (?) skulle kunna ersätta).
Kanske får jag tillfälle att pröva, eftersom jag även är med i kommunfullmäktige i Sala och det har inlämnats en motion om att alla folkvalda i Sala kommun ska få varsin Ipad (el.motsv) med lämpliga appar för att kunna ha all nödvändig dokumentation tillgänglig…
Man tackar man tackar 🙂